

Gullgentiana
Gentiana lutea L.
De blåblommande gentiana-arterna är allmänt kända, dock används endast den del av den gula gentianan som växer under markytan. Gentianan kan bli upp till en meter hög och den har stora, guldgula, flockblommor. Växten förekommer i de mellaneuropeiska bergsregionerna. Vilt växande gentianor är fridlysta. Gullgentianan odlas för kommersiellt bruk. Gentianaroten har en starkt bitter smak och innehåller det bittraste kända ämnet i naturen. Det är amarogentinet, som fortfarande efter den astronomiska förtunningen 1:58 000 000 har en bitter smak. Gullgentianans bitterämnen stimulerar den naturliga magsaftbildningen, främjar magrörelserna som är bra för matsmältningen och är värdefulla för fettförbränningen. Speciellt älskad är även den inte bittra tillredningen av den gula gentianan: den berömda gullgentianasnapsen, som utvinns genom en destillering av de jästa rötterna.
Innehållsämnen
Bitterämnen (Amarogentin, gentiopicrosid)
Citat av
Sebastian Kneipp
"Gullgentiana är en av de bästa magmedicinerna."







